Vi lär från att vi föds tills att vi dör och däremellan finns många möjligheter att utvecklas och lära. I Sverige har vi stora privilegier gällande utbildning och lärande oavsett vilka vi är och utbildningsstarten erbjuds från 1-års ålder, det är en fantastisk möjlighet!

Ett livslångt lärande för mig är en nödvändighet men inte en självklarhet. Jag tänker att ifall vi människor ska fortsätta vilja lära oss behöver det vara lustfyllt, väcka nyfikenhet och ske tillsammans med andra. Detta är även tre komponenter jag ser i lekens magi. Därför tänker jag att förskolan är det första steget och grunden till det livslånga lärandet […]

“Livslångt lärande är den delen av människan som gör att vi förstår vikten av att alltid vara nyfikna, vetgiriga och kollaborativa. Tyvärr har skolan haft en tendens att döda den delen.”

För att säkerställa en likvärdig och tillgänglig undervisning krävs det att kompetensutveckling på området erbjuds professionen. Därför stärker SETT sitt erbjudande genom att samverka med fler partners kring innovativt och livslångt lärande, Specialpedagogiska skolmyndigheten går med som partner inför 2023.

SETT stärker nu positionerna genom att knyta fler samarbetspartners till Sveriges största mötesplats för den svenska skolan när branschorganisationen för edtech nu ansluter som partner.

På mötesplatsen SETT tydliggörs i år hur den formella utbildningen banar väg för att skapa lärande individer i en ständigt föränderlig samtid, och hur vi redan i förskola och skola kan lägga grunden till ett livslångt lärande.

Hur underhåller vi lusten och nyfikenheten att lära? På Makerzone i Sollentuna tror vi att “viktigt på riktigt”-perspektivet är en av nycklarna till framgång.

Grooming definieras av Polismyndigheten som internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn som har utförts via, eller med hjälp av sociala medier, IT eller internet. Antalet utredningar av groomingbrott mot barn, rubricerade som sexuell posering, har ökat lavinartat. 2020 gick antalet upp med 60% jämfört med året innan visar statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

När vi pratar om digitalisering i skolan är det ofta som vi tittar på det senaste och häftigaste som kommit, kanske pratar vi om VR, AR eller något annat som vi för stunden imponeras av. Missförstå mig rätt här, allt det kan vara väldigt bra, men kärnan i om varför vi vill digitalisera skolan handlar i mina ögon om något annat. Vi ska digitalisera för att inkludera.

Under året har vi sett en ökad förfrågan på sensoriskt material och lärmiljöer. Därför skapade vi en sensorisk monter på SETT 2022. Sofia Winerdal, pedagog på Lekolar och Hands-On Science berättar mer om hur du kan skapa en utforskande lärmiljö på din enhet.

Vad hade vikingatida skandinaver tyckt om vår tids pedagogik och skolor? Det vet vi såklart inte. Trender inom pedagogiska grepp, verktyg och teorier har kommit och gått. 

Det finns som bekant många digitala läromedel på marknaden, och det är en grannlaga uppgift att välja ut vilket som ska köpas in till skolan. I den här artikeln tipsar jag om några viktiga saker att titta på när man väljer och utvärderar digitala läromedel. Tipsen utgår ifrån vad som är viktigt för elever med särskilda behov utifrån lässvårigheter och koncentrationssvårigheter, och kommer från min erfarenhet av digital läromedelsutveckling, bl.a. i samarbete med forskare inom specialpedagogik, SPSM, specialpedagoger, lärare och elever.

Ibland kan man vara så sugen på att låsa dörren och inte släppa ut eleverna förrän de är helt klara, men såklart ska vi inte låsa in dem på riktigt. Vi ska däremot låsa in eleverna i en fantasivärld med spännande uppdrag som motiverar dem till att ta sig till slutet. Men hur gör man det?

Att aktivt se det goda är kärnan i den positiva pedagogiken. Detta betyder att träna blicken för att upptäcka också små framgångar. Det lönar sig att göra ett stort nummer av dem!

Att ha alla elever i klassrummet enligt hela den schemalagda tiden är väl något som alla lärare rent traditionellt ser som den optimala inlärningssituationen. Nu är det ju inte alltid så, av olika anledningar; någon kan vara sjuk, någon kanske inte fungerar som bäst i gruppsituationer, klassrummet kanske är oventilerat, det kanske pågår en pandemi…Här måste man börja fundera vilken typ av undervisning som är bäst för eleverna – synkron, asynkron eller flippad.