När du nu funderar över ditt arbete, fråga dig själv om du ges tillfälle att dagligen materialisera dina karaktärsstyrkor autonomt och på ditt eget sätt? Tjänar dina karaktärsstyrkor det gemensamma bästa? Bidrar dina styrkor till att kompensera för andras svagheter?

Grundidén med det styrkeorienterade perspektivet är att alla har resurser, karatärstyrkor, och potential. Utgående från dessa kan individen visa sina bästa sidor och tillämpa sina styrkor för allas bästa. Oftast lyckas vi med något just genom att använda våra styrkor, och i en grupp är det individernas styrkor som bär och utvecklar helheten och gör att samarbetet i bästa fall fungerar mångsidigt.

Forskningen om karaktärsstyrkor har blivit ett av de centrala temana inom det nya paradigmet kallat positiv psykologi. Karaktärsstyrkor är djupgående, meningsskapande katalysatorer för handling. Enligt Aristoteles kan människan genom att träna sig i karatärstyrkor uppnå lycka, eudaimonia, det vill säga ett liv i enlighet med ens egen själ (Aristoteles 2012). Karaktärstyrkor är vad som kommer att nämnas i det där festtalet och vad dina elever kommer att minnas dig för. Hur du bemött andra, hur modigt du stått upp för gemensamma värderingar, hur du hjälpt dina elever att bli bättre människor, hur enträget du eftersträvat gemensamma mål, hur empatiskt du behandlat elever som empatin inte alltid räcker till för, hurdan du varit som arbetskamrat. Sådana handlingar blir ditt spår i världen. De reflekterar dina styrkor.

Välbefinnande genom styrkor som kompletterar varandra

I arbetet med att stödja styrkor och välmående räcker det inte bara med kollegialt stöd. Såväl lärare som chefer behöver mer kunskap om fungerande strukturer för att identifiera och utveckla medarbetarnas styrkor. Styrkeinventioner och förändringar i arbetsplatskulturen genom strukturer till stöd för styrkor hänger samman med välmående bland arbetstagarna. Detta visar sig till exempel i form av positiva känslor, mer flow i arbetet samt personlig utveckling och mindre depressiva symtom. Hemligheten bakom arbetsgemenskaper som lyckas är inte enbart att styrkor aktiveras för det gemensamma, utan snarare handlar det om viktiga processer i arbetsvardagen, så att teammedlemmarna aktivt och målmedvetet utvecklar den gemensamma verksamheten genom sina styrkor. Det är bra att komma ihåg att alla medarbetare har svagheter. När medlemmarna i ett team jämnar ut varandras svagheter och alltså kompletterar varandra genom sina styrkor, blir gemenskapen välmående. Kollektiv utveckling av styrkor på arbetsplatsen innefattar till exempel följande tips för att utveckla arbetet:

Medvetenhet om styrkor:
frågor för arbetsgemenskapen (i smågrupper) med Se det goda!-styrkekort.
1. välj ut en styrka åt dig – varför valde du just den? Motivera ditt val och ge exempel på hur du använt den i arbetet och hur det hjälpt andra.
2. välj en styrka till. Berätta hur du skulle vilja utnyttja den här styrkan ännu bättre.
Därefter gås alla i tur och ordning igenom. Alla i gruppen väljer två styrkor för den som ”står i rampljuset” och berättar hur de syns i arbetsgemenskapen.
Förtroende för styrkor:
kollegial respons.
Vem har jag lyckats stödja med mina styrkor och hur?
Vems styrkor har jag stött mig på för att väga upp mina svagheter och hur?
Hur har mina styrkor bidragit till det gemensamma bästa?

P.S. Den omvälvande kraften i att utveckla sina kärnstyrkor framgår också om man föreställer sig en arbetsdag eller arbetsvecka där man inte alls får använda sina styrkor. Vad allt skulle då bli ogjort? Hur skulle det kännas?